Caritha Holmasto - von Schantz in memoriam 1942-2017

Mynthandlaren Caritha von Schantz avled 8.4.2017 bruten av en långvarig sjukdom. Hon var född 21.2.1942 i Helsingfors och blev 75 år gammal.

Carithas far Thure R. Holmasto (1907-1989) hade ett antikvariat i Berghäll i Helsingfors alltsedan år 1949. År 1958 inskaffade han en affärslokal på samma adress i det nyligen färdigställda ”Kopparhuset” vid Andra Linjen nr 15. Namnet på den antikvariska affären blev Pinse (från namnet ”pincett). Pinse köpte och sålde böcker, serietidningar, tändsticksetiketter, frimärken, pengar och medaljer. Handeln kring gamla mynt och sedlar började öka och företagets namn ändrades år 1965 till ”Holmastos mynt- och medalhjhandel”. Thure R. Holmasto skötte i praktiken ensam om affären. Till och från hjälpte Carithas mamma Ragnhild till med affären då det var som mest skyndsamt. Kundkretsen utvidgades, postorderförsäljningen ökade och i samma veva påbörjades arrangemanget av småskaliga myntauktioner i Primulas kabinett på Kalevagatan. Thure R. Holmasto kommer man speciellt ihåg av sin brinnande iver att författa myntkataloger. Han gav åren 1963-1975 ut rentav 60 st olika prisförteckningr över inhemska och utländska mynt. Listorna över Sovjetiska, Estniska, Lettländska, Litauiska samt Mongoliska mynt var de första i sitt slag i Finland. Finska myntsamlare var mycket tacksamma över detta eftersom facklitteraturen om ämnet var nästan obefintlig.

När pensionen närmade sig föreslog Thure R. Holmasto till sin dotter att hon skulle fortsätta hans livsarbete. Trots att fadern lovade att vägleda sin dotter dagligen i hanteringen av mynthandeln i ungefär ett år, var beslutet att bli mynthandlare inte enkelt. Caritha hade ett bra och säkert jobb som prokurator vid Föreningsbankens Forum-kontor. 

Att samla gamla pengar hade aldrig intresserat Caritha. Istället var hon en skicklig miniatyrgevärsskytt. Thure R. Holmasto, som hade varit en tävlingsskytt på landslagsnivå på 1930-talet, hade gjort båda sina barn intresserade av skytte. Denna hobby gjorde en betydande inverkan på livet för båda barnen. Storebror Ove grundade en firma som vid den tiden var känd som ”Keräilyase ”( öv. samlarvapen). Lillasystern mötte däremot sin framtida man, Christian von Schantz, under Helsingfors Skytteföreningens övningar. Dom gifte sig år 1971. Christian arbetade i ledningen för Keskos Ab:s datoravdelning. Den vägledning som fadern lovade - som varade exakt ett år enligt överenskommelse, bakgrundsstödet från maken och den dåvarande högkonjunkturen ledde till att Caritha beslutade att gå från bank till entreprenör efter nästan två års tvekan. Generationsskiftet ägde rum 1973-1974. Det har inte funnits något behov av att ångra detta djärva beslut. Succén om Holmastos mynthandel börjad.

Caritha von Schantz började det nya jobbet med krafttag. Som första projekt moderniserade hon företagsnamnet. I början av 1974 döptes om mynthandeln till ”Holmastos mynt- och medaljhandel.” Det nuvarande namnet på ”Rahaliike HOLMASTO Mynthandel” har använts sedan början av 1980-talet. En annan viktig åtgärd var omvandlingen av företaget till en rent numismatisk specialaffär. När försäljningen av böcker, serietidningar och frimärken övergavs fanns det också mer lagringsutrymme för numismatisk litteratur och samlarföremål. Caritha lärde sig relativt snabbt att definiera, kategorisera och prissätta gamla inhemska och utländska mynt, sedlar, poletter, medaljer och utmärkelsetecken. Skicklighet och kunskap behövdes, eftersom Caritha var tvungen att hantera stora mängder numismatiskt material under sin långa karriär. Trevlig kundservice och goda språkkunskaper var också mycket användbara. Affären, vars enda anställd var Caritha, hölls öppet tisdag till fredag från 10:00 till 1:00 och på lördagar från 10:00 till 14:00.

Trots personalförändringarna fungerade mynthandeln bra under 1970-talets första hälft i ett aldrig tidigare skådat iver av att samla gamla pengar. Numismatik hade blivit en populär hobby. Antalet samlare hade ökat stadigt och priserna på gamla pengar hade stigit kraftigt. Konkurrensen på samlarmarknaden var hård. Mynt och sedlar köptes och såldes på auktioner i numismatiska föreningar, i banker, i frimärks-, antikvitets- och tobaksaffärer och antikvariat. Även många privatpersoner, portföljhandlare samt även hotellbranschen handlade med gamla pengar. Endast i Helsingfors fanns ett dussin affärer som handlade i numismatik. Denna period är redan historia. Bankernas numismatiska avdelningar har avskaffats och de ovannämnda affärerna finns inte längre. Endast Holmasto fortsätter och är den äldsta mynthandeln i vårt land.

En ny, betydelsefull etapp i Holmastos historia ägde rum sommaren 1976, när verksamheten flyttades närmade Helsingfors centrum genom att förvärva en penningbutik (Coinstrom) som tidigare ägts av Arvi Ström vid Annagatan 28. Öppningen av tvåvåningsaffären hölls den 28 augusti. Verksamheten fortsatt i dessa lokaler fram till slutet av 1985. Det goda läget hade en tydlig koppling till den betydande ökningen av antalet kunder och omsättningen. Arbetstrycket ökade. Till skillnad från tidigare var butiken också öppen på måndagar. Hjälpstyrkor behövdes eftersom Caritha också var tvungen att ta hand om sina barn Sebastian och Casimir, som hade fötts in i familjen von Schantz på 1970-talet. Karita Kiviniemi och Pelle Karlsson anställdes på personalen och blev utmärkta försäljare under Carithas ledning. Karlsson är redan pensionerad. Kiviniemi, som kom till Holmasto 1976, trivs fortfarande i sin arbetsplats.

Tillväxten fortsatte. Förutom handeln i butiken började regelbundna auktioner hållas och olika mynt- och antikmässor ägde rum. Det tog också mycket tid att sammanställa auktions- och postorderlistor, prislistor och ett brett utbud av annonser. 1980 nåddes en förnuftig lösning när Christian von Schantz lämnade Kesko och blev butikens VD. Christian hade alltid hjälpt Caritha med företagsledningen, men nu utnyttjades hans affärs- och IT-färdigheter till fullo. Caritha var ansvarig för det viktigaste området, inköpssidan - att köpa varor är mycket svårare än att sälja dem.

Ett speciellt fall utspelades under tiden vid Annagatan. Chefredaktören för den amerikanska, världens största numismatiska tidning, Coin World, besökte Finland för att göra en berättelse om Holmasto. Efter att ha besökt butiken tog Caritha och Christian honom till Hvitträsk Villa. Chefredaktören, som tycktes njuta av Finland, publicerade en lång artikel om Holmastos myntyhandel efter resan. Den innehöll en överraskande iakttagelse. Så vitt författaren visste var det bara två kvinnor i världen som ägde myntaffärer vid denna tid. En av dem var Caritha von Schantz. Det var sällsynt att en kvinna är mynthandlare. I Finland har förutom Caritha, endast Nea Örnhjelm, som ägde Mynt- och medaljhandel Numis i Helsingfors på 1970-talet enligt uppgift bedrivit mynthandel. En av Sveriges mest kända mynthandlare var också en kvinna, Berta Holmberg. Efter sin fars, Daniel Holmbergs död, hanterade hon mynthandeln som han hade grundat i Stockholm år 1916.

Holmastos mynthandel publicerade prisförteckningar över finska pengar 1979, 1981, 1989, 1992, 1996, 1999 och 2009. Prislistor utgavs mera sällan än under Thure R. Holmastos tid. Dom var dock av ännu högre kvalitet. Prisförteckningarna skapades som ett lagarbete, men Caritha bar huvudansvaret för prissättningen. Prisuppskattningarna var i fem olika konditionskategorier. Bilderna av pengarna var ursprungligen svartvita. Det finns också en bunden version av 1981-katalogen med sedlar i färg. I den senaste utgåvan 2021 är alla bilder i färg. Det inkluderar också euromynt. Myntvarianter visas som teckningar. Katalogen från 1979 innehåller en illustrerad lista över vårt lands poletten enligt deras sällsynthet, sammanställd av Erik Johanson - den första i sitt slag. 1989 års utgåva innehåller underskrifter av sedlar med samlarvärden från självständighetsperioden. Tillstånd att publicera dem erhölls av Erkki Mönkäre.

Utställningar anordnades också. I samband med auktionerna hos Holmasto hölls 1980–82 fyra högkvalitativa och informativa utställningar från följande samlingar: Hannu Paatelas Finlands Banks sedlar, Åbo provinsmuseums plåtmynt, Skyddskårens och Lotta Svärd-rörelsens emblem och medaljer samt finska1700- och 1800-tals medaljer. Vid en ålder av 50 anordnade Holmasto tillsammans med Finska samlarföreningen ODAF en utmärkelseutställning om vinterkriget. Ett omfattande urval av krigsrelaterade medaljer, minnesmedaljer, märken och uniformer visades i butikens skyltfönster i den dåvarande Fabiansgatan-butiken från 30 november till 11 december 1999.

Affären vid Annegatan visade sig gradvis vara för liten. En ny affär förvärvades i början av 1986 vid Snellmansgatan 15 och var där fram till hösten 1991. Det fanns dubbelt så mycket butiksutrymme som tidigare. Detta gjorde det möjligt att anställa en femte anställd för utveckling och underhåll av datateknik. Verksamheten utvidgades till att omfatta ädelmetaller och antikviteter. Butiken hade ett bra läge i Helsingfors centrum, men de ville hålla den åtskild från antikhandel. Därför och ocksåpå grund av den växande turismen grundade Holmasto en antikaffär i slutet av 1980-talet alldeles intill Salutorget, på Södra Kajen 14. I denna lilla 30 kvadrats butike fokuserades på ryska och finska guld- och silverföremål. Eine Holmasto, Carithas släkting, agerade som kvalificerad butikschef.

Hösten 1991 flyttade butiken till Fabiansgatan16 bredvid Helsingforsbörsen, där verksamheten fortsatte fram till våren 2003. Butiken, som låg i verkliga centrum, var ännu rymligare och framför allt lätt att hitta av turister. Handeln med pengar och ädelmetaller var fortsatt snabb och auktionerna ökade. Försäljningen av utländska minnesmynt och årsserier expanderade avsevärt när de började beställas för samlare med korta leveranstider. Detta var bra kundservice. Flera intervjuer avslöjade dock att Caritha själv inte var särskilt förtjust i dessa pengar som tillverkats endast för samlare och särskilt inte i deras fodral och förpackningar, som tog mycket lagringsutrymme. Övergången till euron 2002 bidrog positivt till samlandet. Nya samlare uppstod och priserna steg. Å andra sidan orsakade detta mycket extra arbete för personalen när den var tvungen att ge allmänheten råd om frågor som rörde övergången till euro. Situationen underlättades av en betaltjänst för telefonbedomning som introducerats tio år tidigare.

Efter Sovjetunionens upplösning blev ryssarna alltmer intresserade av föremål från tsar-ryssland som hade hamnat i Finland. Efterfrågan på ryska mynt, medaljer, dekorationer och antikviteter ökade och priserna började stiga. Holmasto var mycket involverad i denna utveckling från början och i verksamheten såldes inte bara numismatiskt material utan Holmastos mynthandel dyker alltmer upp i de offentliga medierna. En expert inom området ombads ofta för aktuella åsikter om till exempel priserna på samlarmynt, auktionsresultat och minnesmynt. 1988 deltog Holmasto i ett UNICEFvälgörenhetsevenemang dit firman donerade ett 4 dalers plåtmynt för de hungriga i Afrika. Pengen såldes på auktion för 39 000 mark. Beloppet motsvarade inköpspriset på 13 kameler eller 191⁄2 brunnar. också många fina antikföremål. Caritha grävde sig ner i litterature och utvecklades också till en kompetent finsmakare av ryska antikföremål. Företaget deltog aktivt i antikmässor. Förutom enskilda föremål sådes ibland kompletta högklassiga möbler. 1993 såldes till exempel fyra fåtöljer från 1700-talet till det höga priset på 200 000 mark på en auktion för ett dödsbo som anordnades av Holmasto. Det var en trevlig överraskning när företaget Holmasto valdes 2001 till årets antikhandlare.

Finska Numismatiska föreningen tilldelade Caritha von Schantz dess bronsmedalj nummer 100 i samband med hennes 60-årsdag i februari 2002. Ett betydande erkännande för hennes långvariga arbete inom numismatik. Arbetet hade varit intressant och givande, men också mycket tungt.

Vardagar var långa och helgerna spenderades vanligtvis i arrangemanget av internationella auktioner samt deltagande i olika mynt-och antikmässor. Hon kunde koppla loss från arbetet främst på sommaren, då hon också hade tid för sina egna hobbyer. Caritha och Christian gillade resor. De var ivrig caravanare och turnerade ofta Europa med bil och husvagn. En av parets mest minnesvärda upplevelser var resan med oceangående fartyget Queen Elizabeth från Southampton till New York hösten 1994. Båtlivet var också en favorithobby. Kanotpaddling, vattengymnastik och yoga höll Caritha i gott skick. Hon var intresserad av historia och samlade ett stort bibliotek. På fritiden tyckte hon om att läsa, inte bara facklitteratur, utan också historiska romaner.


I början av år 2003 gjorde Holmastos Mynthandel en mycket framgångsrik affär när den köpte sin nuvarande butikslägenhet på Aleksanterinkatu 50. Den värdefulla fastigheten finns i Litoniushuset, som stod klart 1846−47. Denna skyddade byggnad, Domus Litonii, ligger mitt i stadens centrum vid hörnet av Alexandersgatan och Centralgatan, mittemot varuhuset Stockmann. Korsningen mellan gatorna är en av de bästa affärsplatserna i Helsingfors. Enligt en studie passerar cirka 40 000 personer om dagen butikens skyltfönster. Holmastos utrymmen är rymliga, på 270 kvadratmeter i två våningar. Butiken ligger på gatunivå. Arbetspunkterna, biblioteket och arkivet ligger på övervåningen. Det hanterar också mottagning, bearbetning, visning, upphämtning och utskick av auktionsartiklar. Affärens bra läge gjorde det onödigt att fortsätta antikvitetsbutiken på Södra Kajen. Handeln med numismatiska objekt har fortsatt att öka. Ryssarnas ankomst har också höjt priserna på Storhertigdömet Finlands mynt, medaljer och dekorationer avsevärt. Förutom numismatik och antikföremål handlar butiken på Alexandersgatan även med, Aleksanterinkatu ädelmetaller, ädelstenar, kvalitetsur, smycken och bestick.

Holmasto är ett finskt familjeföretag. Många av Carithas och Christians släktingar och vänner har arbetat eller arbetar i butiken. Båda pojkarna har varit med och hjälpa redan i ung ålder. Sebastian (Basse) är involverad som partner och fungerar också som auktionsmäklare. Personalen omfattar för närvarande följande personer: Christian, Basse och Micce von Schantz, Karita Kiviniemi, Kai Tainio. Antti Virtanen, Jenni Sinisalo, René Valta samt Paul Karle.

Handeln kring gamla mynt och sedlar har förändrats avsevärt under de senaste decennierna. Den traditionella butikshandeln har minskat eller övergivits helt och nästan allt det bättre numismatiska materialet säljs nu bara på auktioner eller över internet. Mynthandlaren behöver inte längre investera kapital i föremålen och vinsten kommer från mäklarprovisionen som säljare och köpare debiterars Auktionerna är internationella.

Holmasto är mest känd i världen för sina auktioner. Regelbundna auktioner började under Caritha von Schantz i oktober 1978. Antalet auktioner som hållits är stort, mer än 155 stycken.

I Helsingfors 1978−80 en gång, 1981−86 två gånger och 1987−88 tre gånger om året. Nuvarande praxis med fyra auktioner per år, två på våren och två på hösten, har fortsatt sedan 1989. Auktionsdagen har mestadels varit lördag och auktionerna har börjat vid middagstid. Föremål kan ha inspekterats i förväg i affären eller på auktionsplatsen. Auktioner har hållits på många ställen: Hotelli Marski, Mannerheiminvägen 10 (8.10.1978), Restaurant Adlon, Fabiansgatan 14 (20.10.1979−12.4.1986), Restaurant Kaivohuone, Brunnsparken (11.10.1986−3.3.1990), Gallerie Hörhammer, Georgsgatan 31 (12.5.1990−11.12.1993), Astoria Hall, Stora Robertsgatan 14 (5.3.1994−29.3.2001), Aktia Hall, Georgsgatan 31 (9.6.2001-−13.3.2004 och 9.10−18.12 .2004), Rake hall, Skillnaden 4 C (5.6.2004 och 16.4. - 8.10.2005), SFV hall, Nylandsgatan 17 D (17.12.2005−25.5.2013) och Arbetets vänner balsal, Annegatan 26 (19.10.2013− ). Holmasto har också hållit en myntauktion i samband med den nationella mässan för samling, konst och antikviteter i Tavastehus den 24 maj 1987.

De tryckta auktionskatalogerna var ursprungligen onumrerade. Den första numrerade myntauktionen, nr 34, hölls i maj 1991. I skrivande stund är vi redan nummer 156. Dessa innehåller också några antikauktioner. De första katalogerna var små, A5-storlek. Den nuvarande A4-storleken introducerades till auktion nr 48 (1994). Eftersom sidornas storlek ökade fanns det mer utrymme tillgängligt för text och foton. Språken i katalogerna har varit finska, svenska, engelska och senare också ryska.

Bilderna var länge svartvita. Alla objekt publicerades första gången i färg i auktionskatalog nr 100 (2007). Tekniken utvecklades. Kundregistret erhölls på dator i början av 1990-talet, vilket påskyndade fakturering och utskick. Telefonbud under auktionen blev möjlig från auktionen den 15 december 1990. Innan det måste buden lämnas skriftligen eller per telefon innan auktionen. Skriftliga bud kunde lämnas in via e-post för första gången i auktion nr 79 (2002) och auktionskatalogen med färgbilder började visas på internet från auktion nr 81 (2002). Följning av auktioner och skriftliga bud i realtid ägde rum i början av 2015. Vid den tiden startades också separata online-auktioner i realtid.

Auktionerna har huvudsakligen sålt inhemska och utländska mynt, sedlar, poletter, tillfälliga betalningsmedel, aktiebrev, dekorationer, medaljer, emblem, det olympiska temat och numismatisk litteratur. Förutom numismatiskt material har det också funnits några andra samlarföremål som klockor, smycken, ädelstenar, ädelmetaller och militära. Att genomföra varje auktion har varit en mödosam ansträngning för hela personalen, men särskilt för Caritha, som var ansvarig för att definiera och prissätta varorna. Hon fick också värdefullt bakgrundsstöd från experter inom olika områden inom numismatik. Du får en uppfattning om arbetsbelastningen när du vet att auktionerna från 1978 till 2017 innehåller mer än 90 000 artiklar. Detta gör i genomsnitt 650 artiklar per auktion. De flesta är enskilda föremål, men det finns också många massföremål från värdefulla guldpartier och samlingsmappar till vanliga kiloföremål.

Holmasto har arrangerat 155 auktioner i Helsingfors från 8 oktober 1978 till 6 mars 2021. Deras tryckta kataloger (senaste nr 155) är också intressanta dokument för framtida generationer, eftersom de visar vilken typ av material som har varit till salu de senaste 40 åren. Resultaten från den tidigare auktionen bifogas varje auktionslista. De uppnådda priserna kan också spåras online med resultaten från den senaste auktionen och en lista över framgångsrika artiklar under de senaste tio åren. Före 1985 debiterades ingen provision av köpare. Efter det, den så kallade. inropsavgiften (inkl. moms) har gradvis stigit från 10% till 22%.

Redan katalogen över den första auktionen från oktober 1978 är en intressant läsning. Den hade 620 objekt. Det dyraste objektet var en sedel på 40 mark från 1862, som steg från ett startpris på 12 000 mark till 19 000 mark. Därefter kom Sardiniens gulddoppia 1676 (försäljningspris 10 200 mark) och Hangö marinbatalj minnesrubel 1914 (försäljningspris 6 000 mark). Samlandet av ryska pengar var fortfarande småskalig då den normala Peter I-rubeln 1710 (Bitkin 192, utgångspris 2750 mark) förblev osåld. Denna sällsynthet har inte längre dykt upp på Holmasto- auktionerna sedan dess, medan Hangö-rubeln har varit till salu 18 gånger.

Under mark-tiden var de dyraste finska mynten som auktionerades på Holmasto en magnifik 50 penni från 1876 (startpris 80 000 mark, slagpris 165 000 mark) och en 4-rubels sedel 1820 (startpris 100 000 mark, slagpris 145 000 mark). De såldes i auktionerna 67 (1998) och 42 (1993). Bland de högsta priserna på utländsk valuta vid den tiden var den numrerade 1970-serien av sydkoreanska guld- och silvermynt (startpris 27 000, slagpris FIM 127 000) och den ryska 100-rubel sedeln från 1896 (startpris 90 000 mark, slagpris 200 000 mark ). Båda objekten auktionerades ut den 8 oktober 1988. En liknande koreansk årsserie med en annan utgåva såldes på auktion 81 (2002) för 15 000 euro även utomlands.

Holmasto har länge varit en stor säljare av utmärkelsetecken. Auktionerna har haft en mängd värdefulla ryska dekorationer som har fått höga priser. På auktion 102 (2007) såldes miniatyrkorset av den Vita Örnens Order för 74 000 euro och andra klassens kors av St. Vladimir-order för 72 000 euro. Startpriset för båda objekten var 5000 euro. Andra klassens kors av St. Vladimir-orden med en kraschan steg också upp till ett högt pris på auktion 112 (2010). Slagpriset var 72 000 euro (startpris 10 000 euro). Liknande priser har inte betalats för finskt material, även om det har funnits många intressanta föremål, som premiärminister T.M. Kivimäkis och minister Vilho Annalas utmärkelsetecken.


År 1975 hade Finlands Numismatiska tidskrift Holmastos försäljningsannonser med önskan från Caritha von Schantz, den nya ägaren av penninghandeln: "Vårt mål är en nöjd kund." Efter mer än 40 år är det lätt att säga att målet har uppnåtts perfekt. Framtiden ser också bra ut. Finlands största mynthandel kommer att fortsätta som ett familjeföretag i hjärtat av Helsingfors och anordna olika auktioner.

Hannu Männistö

Expertis

Vår service bygger på expertis och högkvalitativ kundservice.

Vi köper guld

Vi köper guld i alla former, från guldsmycken till guldstänger och skrotguld. Guldhandel med förtroende sedan 1949.

Vår butik

Vi betjänar vardagar från 10 till 17 och på lördagar från 10 till 15. Välkommen!